Vi landade på Keflavik flygplats och färden in mot Reykjavik kändes lite dyster och deprimerande...
Oändliga mil med lavaöken
Först trodde jag att det var aska som låg spridd över hela landskapet
MEN
ju närmare jag tittade såg jag att...
det var underbart vacker lav/mossa(är osäker på skillnaden)
Mitt i det platta uppstod helt plötsligt liv.... på håll trodde vi att det var alverna som kommit fram...
Vid närmare titt såg vi att det var miniskulpturer gjorda av lavasten. Ibland minisar...
Ibland biggisar...
Ilband familjer... Jag lade till den till vänster :)
Fortsätter i nästa inlägg med några aktiviteter vi gjorde!
Faðma (kram på iländska) Pia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar